Hemberedskap checklista: så klarar du en vecka utan ström
Hemberedskap betyder att du och ditt hushåll klarar er utan samhällets hjälp i minst en vecka. Enligt Myndigheten för civilt försvar (MCF, som hette MSB fram till 2026) behöver du kunna ordna vatten, mat, värme och kommunikation hemma i sju dagar, och helst kunna betala på flera sätt. Den här checklistan går igenom myndighetens råd punkt för punkt, med fokus på en vecka utan ström.
Varför ska man klara sig en vecka själv?
Nästan allt i vardagen hänger på el. När den försvinner kan värmen gå, kranen sluta ge vatten och betalkort och mobilnät sluta fungera. Om så många som möjligt klarar sig själva i en vecka får samhället tid att hjälpa dem som har det svårast, förklarar MCF.
Hur mycket vatten behöver man per person?
I broschyren Om krisen eller kriget kommer står att du behöver minst tre liter vatten per dygn, i första hand för att dricka och laga mat. På mcf.se anger myndigheten tre till fem liter per vuxen och dygn om vattnet också ska räcka till grundläggande hygien. För en vecka blir det 21–35 liter per vuxen, plus vatten till husdjur. Vår krislåda-kalkylator räknar ut det för hela ditt hushåll.
- Fyll rena dunkar som är gjorda för dricksvatten, eller köp vatten på flaska.
- Frys in vatten i PET-flaskor. De blir kylklampar i frysen vid strömavbrott och går att dricka när isen har smält. Fyll dem inte ända upp, då kan de spricka.
- Förvara vattnet mörkt och svalt, och kontrollera en eller ett par gånger per år att det luktar och smakar bra.
- Ha en dunk eller hink med lock att hämta vatten i, om kommunen ställer ut vattentankar.
- Koka vattnet tills det bubblar kraftigt om du är osäker på om det är rent. Det gäller även vatten från sjöar och snö.
Enligt MCF kan vattenpumparna sluta fungera efter ett tag när strömmen är borta, så tappa upp vatten i tid.
Vilken mat ska man ha hemma?
MCF rekommenderar mat som mättar, ger energi och kan förvaras i rumstemperatur. Välj sådant som går snabbt att laga, kräver lite vatten eller kan ätas direkt, och köp lite extra av det ni ändå brukar äta. Exempel ur myndighetens checklista:
- Torrvaror: gryn, flingor, pasta, ris, pulvermos, hårt bröd och kex.
- Konserver och protein: färdiga rätter, grönsaker, fisk, bönor och linser.
- Fett och snabb energi: matolja, jordnötssmör, nötter, choklad och torkad frukt.
- Drycker: kaffe, te och blåbärs- eller nyponsoppa.
Ät först det som finns i kylskåpet. Frysen håller sig tillräckligt kall i ett par dygn, skriver MCF, om du öppnar den så sällan som möjligt.
Laga mat utan el
När spisen slutar fungera kan du laga mat på ett sprit- eller campingkök (stormkök) eller en utegrill. MCF betonar att stormköket ska stå plant på ett underlag som inte kan börja brinna, långt från skåp och köksfläkt, och helst utomhus. Vårt kompakta kokset i aluminium med kastrull, stekpanna och vattenkokare passar på det stormkök du redan har, brännare ingår inte. Till konserverna är en multisked med konservöppnare praktisk: sked, gaffel och burköppnare i samma platta verktyg.
Hur håller man värmen när strömmen går på vintern?
En bostad blir snabbt kall vid strömavbrott på vintern. MCF:s råd:
- Välj ett rum att vara i. Häng filtar för fönstren och lägg mattor på golvet, som blir kallt först.
- Täta springor vid fönster och dörrar, men se till att ni kan ta er ut säkert.
- Klä dig i lager på lager med ull närmast kroppen, och ta på mössa och vantar.
- Det är lättare att hålla värmen om ni är flera i samma rum. Sov i sovsäck på liggunderlag.
Har du kakelugn, öppen spis eller kamin, följ anvisningarna för placering och ventilation, vädra regelbundet och använd inte kamin eller levande ljus när du sover.
Räcker inte sovsäckarna till alla är en nödsovsäck med reflekterande insida ett komplement som tar nästan ingen plats i krislådan. Den väger 125 g, är vind- och vattentät och är gjord för nödlägen, så lägg gärna filtar utanpå. En pufferfilt som knäpps ihop till sovsäck värmer axlarna på dagen och blir ett extra lager över sovsäcken på natten. Fler tips om lager och isolering mot underlaget finns i vår guide om att sova varmt i tält.
Hur får man information om mobilnätet slutar fungera?
Sveriges Radio P4 är beredskapskanal och fortsätter att sända vid kris och krig. Där får du veta hur läget är, var du kan hämta vatten och om evakuering är på gång. MCF påpekar att det inte finns någon särskild nödradio som bara tar emot viktiga meddelanden. Det du behöver är en radio som går på batteri, laddas med solceller eller vevas igång. Bilradion fungerar också.
- Ta reda på frekvensen för din lokala P4-kanal i förväg, till exempel på krisinformation.se, och skriv upp den.
- Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) går ut i radio, tv, sms och appar. Från hösten 2026 kan VMA också skickas som SE-Alert direkt till mobilen.
- 113 13 är det nationella informationsnumret vid allvarliga olyckor och kriser. Kan du inte ringa 112 går det att låna en nödtelefon på närmaste brandstation.
Vår beredskapsradio med 10 000 mAh powerbank tar in FM och AM, laddas med vev, solcell eller USB-C och kan ladda mobilerna i hushållet. Vi har också en DAB+-radio med Bluetooth och en mindre vevradio med SOS-larm. Skillnaderna går vi igenom i guiden om att välja nödradio.
Hur håller man kontakten med familjen?
- Skriv ner viktiga telefonnummer på papper och lägg lappen i krislådan.
- Bestäm en mötesplats där ni kan ses om ni inte får tag i varandra.
- Ha en laddad powerbank och en mobilladdare för bilen.
- Ta reda på om din kommun har trygghetspunkter, bemannade platser med information, värme och dricksvatten där du också kan ladda mobilen.
Vad behöver man för el och ljus?
I MCF:s grundchecklista står ficklampa och pannlampa med extra batterier, laddade powerbanks samt stearinljus och tändstickor. Ladda allt i förväg om du vet att det ska bli oväder.
En pannlampa lyser där du tittar och lämnar händerna fria när du lagar mat eller letar i förrådet. Terräng Duo väger 79 g utan batteri, laddas med USB-C och har ett bytbart 18650-batteri, så du kan ha ett laddat reservbatteri liggande. Det röda ljuset är ett mjukare alternativ när andra sover i samma rum.
Ställ levande ljus långt från gardiner och annat som kan brinna, ställ värmeljus glest i en ljusstake som inte kan börja brinna och släck innan ni somnar.
Hur sköter man hygien och toalett utan vatten?
Utan vatten går det inte att spola. Du kan kissa i toaletten och lägga pappret i en hink med lock. Vid bajs sätter du en sopsäck i toalettstolen, strör över kompostströ, kattsand eller sågspån och knyter ihop. Kommunen informerar om hur avfallet ska slängas. För att spara vatten räcker ofta en fempunktstvätt: ansikte, händer, armhålor, underliv och fötter, med lite vatten och tvål.
Hur mycket kontanter ska man ha hemma?
Riksbanken rekommenderar alla hushåll att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma, gärna i olika valörer. Beloppet ska täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor. MCF råder dig också att kunna betala på flera sätt: kort från olika kortnätverk, gärna konton i olika banker och mobila betaltjänster som Swish. Lär dig dina PIN-koder utantill. Från den 1 juli 2026 ska det gå att handla mat, medicin och drivmedel med betalkort offline, och då behövs PIN-koden.
Vad ska finnas i krislådan?
MCF:s råd samlade. Anpassa efter ert hushåll. Med krislåda-kalkylatorn får du mängderna och en checklista som du kan skriva ut.
| Område | Bra att ha | Kom ihåg |
|---|---|---|
| Vatten | 3–5 liter per vuxen och dygn, dunkar, hink med lock | Kontrollera vattnet 1–2 gånger per år |
| Mat | Torrvaror, konserver, mat som kan ätas direkt, stormkök och bränsle | Stormköket helst utomhus |
| Värme | Ullkläder, mössor, vantar, filtar, liggunderlag, sovsäckar | Samlas i ett rum och vädra regelbundet |
| Information | Radio som drivs med batteri, solcell eller vev | Skriv upp din P4-frekvens |
| Kommunikation | Powerbank, billaddare, telefonnummer på papper | Bestäm en mötesplats |
| El och ljus | Ficklampa, pannlampa, extra batterier, stearinljus, tändstickor | Inga levande ljus när ni sover |
| Hygien | Toalettpapper, våtservetter, handsprit, sopsäckar, hink med lock | Kommunen informerar om avfallet |
| Pengar | 1 000 kronor i kontanter per vuxen, flera sätt att betala | Kunna PIN-koden |
| Medicin | Receptbelagd medicin för en månad | Husapotek och första hjälpen |
Radio, nödsovsäck, kokkärl och multisked hittar du samlat i vår kategori Beredskap.
När är Beredskapsveckan?
Beredskapsveckan är MCF:s årliga temavecka om beredskap och hålls alltid vecka 39. År 2026 var den 21–27 september. Veckan är ett bra tillfälle att gå igenom krislådan: byt vatten, kontrollera bäst före-datum, ladda radio, powerbanks och lampor och se att telefonlistan stämmer.
Vanliga frågor
Hur mycket vatten behöver man för en vecka?
Minst tre liter per vuxen och dygn för dryck och matlagning, enligt broschyren Om krisen eller kriget kommer. Ska vattnet räcka till hygien också anger MCF tre till fem liter, alltså 21–35 liter per vuxen och vecka.
Räcker det med beredskap för 72 timmar?
Siffran 72 timmar används bland annat i USA och Kanada. I Sverige är rekommendationen sedan 2024 minst en vecka, men enligt MCF är 72 timmar bättre än ingenting. Kom igång med en radio som går på batteri, några dunkar vatten, lite extra mat som håller länge och en telefonlista på papper.
Vilken radiokanal ska jag lyssna på vid en kris?
Sveriges Radio P4, som är beredskapskanal. Ta reda på din lokala P4-frekvens i förväg och lägg lappen i krislådan.
Hur mycket kontanter ska jag ha hemma?
Riksbanken rekommenderar 1 000 kronor per vuxen, gärna i olika valörer. Kan du inte lägga undan hela summan är något bättre än inget.
Får man använda stormkök inomhus?
MCF råder dig att använda det helst utomhus. Inne ska det stå plant på ett obrännbart underlag långt från skåp och köksfläkt, med god ventilation.
Källor
- Myndigheten för civilt försvar: Hemberedskap, preppa för en vecka
- Myndigheten för civilt försvar: Tillgång till vatten i kris
- Myndigheten för civilt försvar: Tillgång till mat i kris
- Myndigheten för civilt försvar: Tillgång till värme i kris
- Myndigheten för civilt försvar: Tillgång till kommunikation i kris
- Myndigheten för civilt försvar och Riksbanken: Betalningar och kontanter i kris
- Myndigheten för civilt försvar: Om Beredskapsveckan
- MSB: Om krisen eller kriget kommer (broschyr, 2024)


